Tänk att det finns nåt ( djur) som jag kan säga nejtack till. Det är nästan ett underverk.
Nejtack till kattungar, hur söta dom än är, och nej tack till vandrande pinnar , skorpioner, råttor, ormar, ödlor..ja ni fattar.. att katter e dom ända söta djurena jag mäktar säga nejtack till. ( Nu ska inte ni med ödlor, råttor och vandrande pinnar ta illa upp, alla har sin smak)
Det är för att vi tidigare haft katter, men jag vet inte vad jag gör för fel, med sandlåda, utan sandlåda, en inneren kattunge bestämmer sej plötsligt för att börja skita i sängen.. och det är BIG NO NO !!! Detta har hänt mera än en gång.. Så nu har jag förstått, att jag och katter bara inte passar ihop, hur söta dom än är.. Och hur stor nytta det än skulle vara av dom.
Så jag agerar kattförmedlare, granngubben har blivit av med två bedårande kattpojkar tack vare mej.. :)
Han hade en helt bedårande flicka också, långhårig, helt underbar.. men jag sa nejtack, jag ! Är faktiskt lite stolt för att jag åtminstone har lärt mej en sak här i livet.. (förutom att klabba ved ;) )
Den randiga skall flytta till Tove, han heter Hermanni :)
Den här blev jag faktiskt smått förälskad i.. Och i alla de 5 resterande..